tisdag 18 februari 2014

Disidentifikation, internalisering och själsfränder

Svåra, svåra ord. Tentan e full av dom. Hah. Men jag fattar dom. YEAH. Och jag kan förklara dom. DUBBELYEAH.
E lite för konkret bara. Kvalitet framför kvantitet. Inte något som efterfrågas på universitetstentor. En MÅSTE skriva minst 3,5 A4 sidor på varje fråga. Idiotiskt. Varför vill examinatorerna att en ska ordbajsa?! Har de inte tillräckligt att läsa ändå?! Jävla sätt asså.

Annars så gick kärleken åt helvete. Vi kommer nog aldrig träffas någonsin igen (innan vi dör). Kanske nån gång i framtiden. Men inte nu. Vi känner jättemycket för varandra, men det e fel tidpunkt för honom. Han måste få tid att läka och bygga upp tillit efter sitt förra förhållande. Jag förstår det. Men blir väldigt ledsen. För det känns verkligen som att vi levt ihop i ett tidigare liv. Våra själar har hört ihop och gör det fortfarande. Men det blir inget i detta livet. Kanske i nästa, eller i andevärlden i livet efter detta. Det lugnar mig och får mig att kunna gå vidare. Jag kommer alltid älska honom. Han kommer alltid finnas i mitt hjärta. Men han kommer inte vara dominerande där, jag har plats för annan kärlek där. Både att ge o få. 

Vill bara tacka Deniz, Bob och Evelina för igår. Ni räddade mig. Och inte att förglömma - HUNDEN SAGA. Idag e allt bra igen. Jag e mig själv och kan tänka klart, formulera mig ordentligt och koncentrera mig. <3<3





1 kommentar: